Johan in real life

Hundarna vill inte gå ut, det har vi aldrig varit med om. Normalt gillar hundarna snö, speciellt Z. Ikväll var jag ut en sväng i snöstormen och dom ville inte gå ut. Jag fick gå först och sedan kom dom med. Ute i stormen var det ibland snödrivor och ibland barmark. Dom hade svårt att hitta en plats att göra sina behov på, till slut var det klart och det var sedan full fart mot dörren igen.

Ikväll är det storm ute, ca 2 dm snö sedan tidigare och kanske 2-3 dm i natt, kul att se hur det ser ut i morgon. I Piteå är det ca 1 dm så vi har mer för en gångs skull.

Tänk vad snö kan påverka oss, idag var hela familjen på bra humör och det breodde på snön. När allt blir vitt blir vi glada, speciellt om det tidigare var så att det finns massa trevliga minnen i damband med snö. Våren är bäst men första snön är alltid kul.

Idag har jag varit ute och jobbat med ved och annat hos min far. Det behövdes lite extra hjälp med att bära undan lite nu när vintern kommer. Plogen till traktorn skulle också monteras. Det är kul att vara ute och göra nytta och jobba med kroppen, nu när vi bor i lägenhet behöver vi komma iväg och jobba lite ibland.

Nu har vi bott i stan under några månader. Från början kändes det trång att bo i lägenhet när vi var vana med hus men efter att se alla fördelar med att bo i stan så går det bra. Igår var vi på bio och det var bara att gå till bion och sedan hem, den lyxen hade vi inte tidigare.
Norrtälje är lagom stort, något större vill jag inte ha.

Nu är det Fredag och jag har just kommit hem efter en hektisk vecka. På flyget hem träffade jag en kompis från Piteå som jag absolut inte förväntade mig att träffa, Urban. Vilken överaskning. Han var också på tjänsteresa så vi passade på att prata om allt möjligt. Det är en chans på en miljon att träffas på det sättet, kul.

Nu ska jag bara ta det lungt i helgen, städa blir det förstås och tvätta. Är man inte hemma på veckorna blir att göra detta på helgen istället. 

Vi får förmodligen lite besök i morgon och får bjuda på kaffe och kanske hinner vi gå en sväng på centrum och kanske få lite julstämning, en månad kvar.

Jag har nu rest runt och träffat mycket med människor senaste tiden och jag blir fascinerad över hur möten mellan människor gör skillnad. I mitt jobb skickas det fantastiskt mycket e-post och då missar vi en dimension av relationen. Den viktigaste mötet sker mellan människor, sedan kommer telefonen och sist e-post. Det 10 e-postmeddelanden åstakommer kan lösas direkt i ett samtal och att samtidigt se den man pratar med och se hur han/hon reagerar ger denna extra dimension som gör att vi skapar relationer som har betydelse.

Det bästa med det jobb jag har är just möjligheten att träffa människor och bygga relationer.  Det som också är intressant är att det vi bygger upp i relationsväg mellan människor mycket snabbt kan raseras och det tar lång tid att återskapa den relationen.

Bry er om varandra och nu behöver vi detta extra mycket. Det är mörkt och kallt, allt känns jobbigt och vi måste ta vara på de små tillfällen som finns att hitta en ljuspunkt i vardagen. Krama den du tycker om. Var possitiv och ge värme och glädje får får du detsamma tillbaka.

Efter att ha varit hemma i mindre än ett dygn var det dax att åka vidare. Nu är jag i Göteborg och bor på ett annat hotell. Problemen med mina resor bara fortsätter, detta flyg var först försenat för att några från Sundsvall vill med men var sena och sedan fick vi inte landa eftersom det snöat i Götet. Det bli alltid problem tror jag med snö i västsverige men efter en stunds plogande på Landvetter landade vi i alla fall. På planet pratade jag men en kille som just kommit hem från Philipinerna där han varit i 3 månader. Snacka om semester.

Nu ligger jag igen på hotellet och klockan är mycket, snart dax att sova, Jag har just pratat i telefon med Australien ett tag och försökt reda ut saker och ting. Det krävs lite nattarbete for att kunna prata med dom.

Idag har jag inte några bilder att visa utan säger nu godnatt. God Natt !!

Ofrivillig resa till Wien blev det idag. Det skulle förstås bli problem med min resa. Jag kom just hem 6 timmar försenad, jag missade planet från Krakow till Stockholm och fick till sist flyga hem via Vienna, Austria.



Här ser ni beviset från en skylt om tårtor. Jag borde kanske köpt en eftersom S fyller år den 20e.



Här ser ni en vilsen farbror med hemlängtan. Trött ........

Hej igen, alla dagar lär man sig något nytt. Idag fick jag lära mig hur man framför en bil i Polen under rusningstid. Det spelar inte någon roll vilka regler som finns. Allt är möjligt. Vi skulle åka till 41-902 Bytom i Krucza 2 utanför Katowice i södra Polen, det området är fullt med industrier och kolgruvor och städerna går ihop med varandra som i Rohr området i Tyskland. Se markeringen A i bilden. Vi åkte från Balice (se nere till höger vid Krakow) för att besöka en kund. Sista biten från Mystowice är inte motorväg och när vi skulle åka därifrån så var det rusningstraffik. Denna sträcka är ca 10 mil bara så ni får en uppfattning.  Om bilden verkar suddig så är det smoggen, kolla i Google Maps om du vill se fler detaljer.

Det är tydligen problem med alla gruvor under städerna eftersom husen spricker, kanske skulle man flytta hela rasket som i Kiruna.



Genom att köra där det passar och hela tiden säga "It is not allowed, but it´s possible" och sedan köra på fel sida vägen, över spärrlinjer, mot trafiken, över övergångställen (samma riktning som forgängarna) för att samtidigt byta riktning så sparade vi säker 30 minuter på att ta oss tillbaka till motorvägen.

Det var en intressant upplevelse och lite spännande förstås. Vädret var fantastiskt och på morgonen var det -3 grader och solsken, helt lungt, det enda som störde var den gulbrula röken ur alla skorstenar, kol är fortfarande det billigaste bränslet för uppvärmning i Polen.

Efter en trevlig dag i Polens skitigaste del med smogg från all koleldning kändes det utmärkt att besöka gamla stan i Krakow för en god middag.

Nu är jag tillbaka på mitt hotellrum och kommer förmodligen sova mycket gott i natt.

I morgon blir det en ny dag. Frukorsten får jag även i morgon tillbringa på mitt rum för rökarna i frukostpubben kommer förmodligen lägga en "smogg" i salongen.

Nu har jag tillbringar en halv dag i vårt grannland Polen. Det jag hittills har sett är att det faktiskt är väldigt lika Sverige på ett sätt men ändå så olika. Hur det ser ut och standarden på hus och bilar liknar mycket Sverige men samtidigt ser människorna olika ut och nu på hösten/vintern luktar det karakteristiskt av stenkol som eldas för uppvärmning av hus. Samma lukt känner jag igen från Zakopane som jag besökte för ett par år sedan.



Efter en arbetssam dag med min kund i Polen ligger jag nu på hotellrummet och återhämtar mig efter några tuffa timmar med att lära känna min kund. Det känns konstigt att komma hit som leverantör och träffa dessa människor för första gången. Båda jag och dom är trevande i ett försök att förstå och lära känna varandra. Min strategi var att snabbt ta kommandot och inte lämna något åt slumpen. Ta initiativ och kommando direkt och det verkar fungera. Dom var från en början försiktiga och trevande men efter några timmar i samma rum tror jag att vi fann varandra på ett bra sätt och nu finns det möjlighet till utveckling. 

Det är facinerande att se hur en grupp av människor efter ett tag kan komma överens om saker som verkade omöjliga i början och i slutet av mötet verkade självklart.

Efter detta första möte känns det bra inför morgondagen. Det är fantastiskt kul att träffa nya människor. Nu måste jag ta hand om alla mail som kommit in under dagen, ca 20 st som behöver i snitt 5 minuter. Om jag inte gör det nu så blir det dubbelt upp i morgon så det är lika bra att sätta fart.

I morgon bär det av till Krakow i Polen, en affärsresa som blir intressant eftersom jag inte träffat dom som jag ska besöka tidigare. Vi har bara haft kontakt via mail och telefon.



Jag åker skadad i handen för idag när jag lagade lassagne så slant kniven och det blev ett snitt i handen. Förhoppningsvis hinner det läka tillräckligt för att jag inte ska bli störd eller att det gör för ont. Det gick inte för djupt som tur var.

Om jag har möjlighet så lämnar jag ett meddelande från Polen om jag hinner.

Så här ser trappan ut och räcket med mobillarmet. Bilden skickas via MMS och här ser allt bra ut. Detta var innan vi åkte dig och såg att glaset ej var fasat. Detta ska åtgärdas så det blir nog bra till slut.

Vi börjar äntligen bli klara med vårt hus. Vi har haft hantverkare som monterat trappa och räcke och nu ska det vara klart men när vi tittade på hur det blev senast när vi var på plats upptäckte vi att glasen inte var fasade på kanterna. Det var vassa kanter och trasiga hörn. Vi har nu reklammerat detta och hoppas att det blir åtgärdat.  Man ska alltså vara på plats och bevaka allt.

Idag har jag kommit på mig själv med att jag var rädd för epost in min inbox, så har jag aldrig kännt förut. Det kanske beror på att jag inte visste vad som fanns i det men när jag tittade så var det inget farligt. Det är konstigt hur kännslor kan ta över ibland.

Att jag börjat blogga beror på att andra i min familj läser många bloggar och jag har inte förstått varför det kan vara så intressant att läsa andras. Jag skriver alltså denna blogg för att se om någon annan läser det jag skriver. Jag tänkte också skriva när jag är ute och reser så kan min familj läsa vad jag gör, eller i alla fall vad jag skriver att jag gör.

Hej familjen, nu skriver jag lite ......

Nästa vecka ska jag till Polen i "affärer", undrar om jag måste ja kostym med slips och allt. Vet du något om detta kan du väl kommentera detta inlägg. Jag ska till Krakow (Balice) och träffa ett företag jag jobbar med. Det är första gången som jag träffas dessa herrar så det blir säkert intressant.

Nu har jag skapat en blogg, det trodde jag aldrig om mig.

Jag funderar ofta på varför man har en blogg. Vem vill lägga ut sitt liv på nätet. Nu ska jag i alla fall testa detta så får vi se hur det går.